Min egen skola tar mycket tid, som sig bör. Men när man har två prov och två inlämningsuppgifter i tre olika ämnen under tre dagar kan man hålla sig för skratt. Men jag stortrivs med att plugga! Att få diskutera, lösa problem och verkligen tänka är så roligt. Jag känner att jag utvecklas varje dag och på så gott som varje lektion får jag en aha-upplevelse. Ibland stora, ibland små. Oftast ämnesrelaterade men ibland är det någon av mina kurskamrater som gör att jag får tänka till lite extra.
Moa har varit hos sjukgymnasten igen, en prematurrelaterad kontroll. Hon ligger i fas med sin korrigerade ålder, som om hon vore född i mars. Och det är helt i sin ordning. Sjukgymnasten frågade även lite om talet och där konstaterade vi att hon släpar efter lite. Men vi bestämde oss för att avvakta eventuell vidare utredning. Hon kommer att bli kallad till Barnmottagningen för 2-årskontroll i december eller januari och vi får se då hur hon ligger till. I dagsläget är det inget som oroar mig. Det hinner hända mycket innan dess. Och nu har hon haft fullt upp med att gå. Var sak har sin tid.
På förskolan går det bara bra om man bortser från att hon blir ledsen när man lämnar och när man hämtar. Så otroligt jobbigt att gå ifrån henne när hon gråter. Det spelar liksom ingen roll (jo, det klart det spelar roll.) att hon blir glad igen sen. Jag lämnar mitt gråtande barn med främmande människor och det känns inte bra. Det känns som om jag överger henne och jag kan inte låta bli att undra om det sätter spår hos henne?
På torsdag kommer en reporter hem till oss från Mitt Gävle. De vill skriva om insamlingen jag är samordnare för. Så roligt, jag hoppas det kan ge ringar på vattnet. Läs mer här:
Om DU vill bidra till insamlingen till neonatalavdelningen
på Gävle Sjukhus, kika runt på sidan eller kontakta
mig här. .
Jag tror hon är på väg till Wockatz 10!!!!!!
SvaraRadera