Tid...

Det här med tid är ju spännande. Innan Moa kändes det som en hel evighet när kollegor försvann på föräldraledighet. "Oj, ska du vara hemma ett helt år?" Eller, "Ja, vi ses om ett halvår." Nu har jag varit hemma i 14 månader.

I brist på action bjuder jag på lite bilder och en text som fångade mitt intresse. Det händer inte så mycket här, Moa kryper på på, jag jagar henne. Jag tränar en timme om dagen. Sen är dagen liksom slut. Vi har lite saker inplanerat i veckan men det återkommer jag om.