måndag 17 september 2012

Stoppa tiden!

För jag hinner inte med. Veckorna består av måndagar och fredagar känns det som och däremellan en helg som skymtar förbi. Så även denna.

I fredags var det Bvc och lillefisan vägde 8455 gram och var 69,5 cm lång. Viktuppgången var inte överdrivet stor men eftersom hon rör på sig mycket mer nu så var det väntat. Kurvan ser fortfarande fin ut. Att hon växt 1,5 cm kändes jättebra. Allvarligt talat, 1,5 cm på en månad. Det måste göra ont att växa så fort? Jag frågade om hennes bakhuvud och fick svar som väntat, vi kan inte göra mer än vi redan gör och så farligt mycket är det inte. Men det känns bra att ha frågat i alla fall. Nästa besök hos Bvc innefattar ett möte med tandhygienisten som ska informera om god tandvård. Undrar om hon hunnit få nån tand tills dess?

Helgen har inneburit målning av lekstuga och ditsättning av vattbrädor och vindskivor. Pappa P har slitit p bra medans jag har fått myst med Moa. Söndagen bjöd dock på lite familjeaktiviteter, vi tog en promenad bort till en av de två lekplatserna i området och Moa fick prova att gunga för första gången. Hon såg aningens skeptisk ut men tinade upp så fort vi satte fart på gungan. Hon vansläktas inte. Kvällsbadet avklarades och med pyjamas på hanns det med lite pappagos i soffan innan det var dags för sängen en timme för sent. Och så var den helgen slut.

Moa äter som en häst nu. Nästan en hel burk mat och lite fruktmos till dessert. Ersättning äter hon inte alls dagtid längre utan bara till frukost och kvällsmål då vi blandar det med välling. Jag har blivit lite taggad på att laga egen mat till henne så hon får lite mer variation. Burkmat i all ära men till slut har man ju testat allt. Moa verkar älska fisk och det gillar mamman. Pappan är inte helt förtjust när det smakar fisk så det ska bli intressant att se hur det blir när Moa blivit större. Ju äldre hon blir desto mer måste vi tänka på vårt eget beteende, vad vi säger och vad vi gör. Moa ska ju bli en Nylund 2.0 om ni hänger med på liknelsen. Vi ska lära henne allt vi kan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar