Känslan...

Som infinner sig när man går upp för att lägga sig och ser far och dotter sovandes i exakt samma position, den känslan kallas kärlek! De ligger åt samma håll, lite lätt på sida, det undre benet rakt och det övre böjt. Det är säkert världens vanligaste sovställning men det låtsas jag inte om...
Och som ni nu listat ut sover lillefis fortfarande i vår säng. Vi som övat så på att vara i hennes rum. Igår provade vi med spjälsängen och det resulterade i en lätt hysterisk tösabit som inte kom till ro igen förrän en timme senare. Övertrött och ledsen. Inte så jag vill ha det. Så än en gång bugar jag i ödmjukhet och konstaterar att jag inget vet. Hon sov uruselt resten av natten så nu är det tre slagna hjältar här i huset.
Vi fortsätter leka och sova middag i Moas rum och gör ett nytt försök om ett litet tag.

Efter lunchen idag passade jag på att springa ut med soporna. Smart att passa på när hon sitter i matstolen tänkte jag. Är borta max en minut och när jag kommer in möts jag av denna syn! Bodyn i ull är tydligen väldigt elastisk... Fnissar fortfarande.