För ett år sedan.

För ett år sedan hade vi varit på Akademiska i två dygn, jag samlade på mig ca ett och ett halvt kilo vätska per dygn. Det var onsdag och mina värden började gå neråt. Tyvärr började även bäbisens värden följa med ner. Vi visste redan att hon var tillväxthämmad på grund av det försämrade flödet i navelsträngen.
Var fjärde timme, dygnet runt, kom en uska och tog mitt blodtryck och kollade hur mycket jag kissat. Havandeskapsförgiftning påverkar bland annat njurarna och därför håller de koll på hur mycket vätska som blir kvar i kroppen.

Den här dagen för ett år sedan fick jag operationsduscha för om värdena försämrades ytterligare under natten var det dags att plocka ut bäbisen. När jag somnar den natten är jag både livrädd och pirrig av förväntan. Det var kanske sista natten som icke-föräldrar.

Ett år senare har vi köpt första födelsedagspresenten till vår dotter. Ett hängsmycke i guld med symbolerna för tro, hopp och kärlek. Det symboliserar vår tjej och hennes tuffa start väldigt bra.

På bilden leker hon titt-ut under bordet.