Jul och sjukgymnasten...

Snart är det julafton. Då fyller min mamma år! Hipp hipp hurra för världens bästa mamma. Jag är uppvuxen med att fira hennes födelsedag på dagen och på eftermiddag/kväll då, då var det julafton för hela slanten. Vi firade oftast hos min mormor och morfar. Vi klädde oss fint såklart och jag tyckte det var olidligt barnplågari att vi skulle äta efter Kalle Anka. Julklapparna då? När får jag öppna? Va va va? Näääär?

Julen var speciell och det vill jag såklart föra vidare till Moa. Det pirriga i magen, det förväntansfulla och det högtidliga. Det högtidliga utan att vara kristen. Redan idag hade vi faktiskt tomten på besök. Moa blev inte särdeles imponerad och vågade sitta i tomtens knä.

Sjukgymnasten då? Hon tittade, kände, tänjde på Moa. Förklarade att de allra flesta barn börjar krypa mellan sex och tio månaders ålder. Och Moa är ju drygt 9 månader i sin korrigerade ålder. Hon påpekade att det fortfarande är viktigt att korrigera Moas ålder ett tag till. Så kontentan blev att jag/vi inte behövde oroa oss. Det kommer när det kommer. Men vi fick med oss lite övningar att träna på hemma. Moa är tydligen lite väl mjuk i höft- och fotleder så vi ska träna upp muskler runt ikring. Styrketräna helt enkelt! Återbesök i slutet på januari.