Moa har varit stökig på nätterna ett bra tag nu men natten mellan söndag och måndag slog hon nog rekord! Hon vaknade 23 och ville inte somna om förrän 4 på morgonen. I enkelsängen på hennes rum sov vi i hela fyra och en halv timme innan fröken tyckte att det var morgon. Hoppas hoppas att det är fler tänder på G och inte en ny vana. Det gör mig ingenting att hon vaknar och äter eller vaknar och vill ha närhet, för så länge hon somnar om kan ju även jag somna om. Men när hon har en vakenstund mitt i natten som är längre än hennes vakenstunder på dagen, då blir det rätt jobbigt!
Åh fy! Sömn är så sjukt underskattat innan man får barn! Haaha. Hoppas det vänder!:)
SvaraRaderaFörra inlägget, jag känner så jag med, blir SÅ avundsjuk o förbannad ( o ledsen såklart) när jag ser stora bebismagar!:( har 2 kompisar som är gravida nu. Men känner noll glädje för deras skull, bara ren jävla avundsjuka att dom mår bra o att ena är i v 32, det svider mest! Att dom kan va gravida o inte jag! Känns som ett stort misslyckande! Sen är jag så elak så jag går o tänker "hoppas dom får en kolik unge" hur jävligt är man inte då liksom!
Meeeen våra barn är riktiga kämpar! O så här i efterhand kunde jag inte va stoltare över vad han har klarat av!
Kram!:) Josefine
Ja, sömn känns som en dyr handelsvara nu för tiden! :) men tids nig ger det ju med sig även om det är riktigt svårt att vara glad över det när man sovit 2 timmar på en hel natt. :)
RaderaÄn så länge har jag inte önskat nån ett kolikbarn, däremot jan jag erkänna att jag tänkt; ha, där fick ni! när jag hört om nån med kolik. Usch ja, hur man funkar ibland!
Nånstans tror jag att alla som haft ett riktigt sjukt barn, för de är ju det när de är så små, uppskattar och värdesätter sina barn liiite extra. Man har en helt annan medvetandegrad på vad som kan hända. Som sagt, tror jag... Vi har all rätt att vara extra stolta över våra barn men faktiskt över oss själva oxå. Vi tog oss igenom det med (större delen av) förståndet i behåll. Starka tigermammor som står vid vårt barns sida.
Kram
Ja, sömn känns som en dyr handelsvara nu för tiden! :) men tids nig ger det ju med sig även om det är riktigt svårt att vara glad över det när man sovit 2 timmar på en hel natt. :)
RaderaÄn så länge har jag inte önskat nån ett kolikbarn, däremot jan jag erkänna att jag tänkt; ha, där fick ni! när jag hört om nån med kolik. Usch ja, hur man funkar ibland!
Nånstans tror jag att alla som haft ett riktigt sjukt barn, för de är ju det när de är så små, uppskattar och värdesätter sina barn liiite extra. Man har en helt annan medvetandegrad på vad som kan hända. Som sagt, tror jag... Vi har all rätt att vara extra stolta över våra barn men faktiskt över oss själva oxå. Vi tog oss igenom det med (större delen av) förståndet i behåll. Starka tigermammor som står vid vårt barns sida.
Kram