Tillbakablick.

Imorgon ska vi tillbaka till neo igen. Aningens försenad, eller för tidig, ett-årskontroll. Det blir antagligen sista gången vi träffar fina doktor Sofia. Hon ska börja jobba nere på Akademiska igen. Synd för oss här i Gävle, jag kommer sakna henne. Ingen aning om vad som ska kollas. Kanske liknande Bvcs dito? Undrar vad hon säger angående Moas förflyttningsstatus? Fast hon kan faktiskt rulla dit hon vill så länge det handlar om kortare sträckor. Pappa är övertygad om att hon kommer att krypa innan veckan är slut, han tyckte sig se handförflyttning idag. Och det vore väl lite typiskt om han fick rätt, han ska nämligen ligga borta på jobb tisdag till fredag...

Hursomhelst så kan det ha varit det kommande neo-besöket som fick mig att läsa igenom hela januaris inlägg från förra året. Tårarna kunde inte hålla sig borta heller. Jag läste om vännen C som då hade gått över tiden och nu har en 1-åring som knallar omkring där hemma. Jag läste om cpapens återkomst och senare träningen för att få bort den igen. Det var även exakt idag som en av mina favoritbilder togs, ni ser den uppe på bloggens header. Jag sitter i en fåtölj med Moa på bröstet och bara strålar stolthet. Jag läser även om en nygammal vän som precis fått tvillingar. Ett år senare vet vi att livet är orättvist och att det ibland inte spelar någon roll hur hårt man kämpar. Ängeln A finns alltid i mitt hjärta och hennes bror E är en av Moas lekfavoriter.

Vad lite vi visste, vad mycket vi hoppades på. Men nåt jag slås av när jag läser är att jag var så klok. Hur orkade jag resonera på det sätt jag gjorde då? Fast jag hade väl egentligen inte något val, man omvärderar hela tiden sin situation och agerar därefter. Förra januari hoppades jag på väldigt mycket. Hoppades hon skulle slippa cpapen, att hon inte skulle bli sjuk, att hon skulle få komma hem snart.

Detta års januari hoppas jag också på många saker men inte lika dramatiska. Jag hoppas, och är ganska övertygad om, att februari 2013 blir väldigt olikt förra årets. Utan konkurrens så var februari 2012 en hemsk månad. I mitten på mars började det reda upp sig igen i och med Moas andra bråckoperation och på den vägen är vi nu. Framåt och uppåt.