Idag var det äntligen dags att få träffa doktor Sofia igen. Som jag längtat, inte bara för att kunna ställa frågor utan också för att få visa upp fina fina Moa. En av de första sakerna doktor Sofia säger är:
Det är sånt här som gör mitt jobb så roligt, att få träffa pyttena när de inte är pyttiga längre. Och är det nåt Moa inte är nu för tiden så är det ju pyttig! Doktor Sofia kollade noga igenom Moa, tittade på reflexer, beteende och kroppskontroll. Lyssnade på hjärta och lungor och på vad vi hade att berätta. På det stora hela fick vi bekräftelse på det vi redan visste, Moa ligger helt i fas med sin korrigerade ålder och är en frisk och pigg tjej. Vi fick också okej på att fortsätta på samma spår vad det gäller maten dvs använda sunt förnuft. Moa är ju intresserad och nyfiken och fyra månader korrigerat så smakisar var helt i sin ordning. Vi ska fortsätta med babysemp 1 tills hon äter minst ett fullt mål om dagen, när hon gör det kan vi byta till tvåan. Ettan är nämligen berikad med bland annat järn och är likvärdigt med bröstmjölk. Järnet och c-vitaminet kan vi fortsätta ge tills nåt av det tar slut. Det var kul att få träffa doktorn igen och ännu roligare att få visa upp Moa! Det enda, pyttelilla, orosmolnet var att det hörs en viss ansträngning när Moa andas ut. Hon lär liksom ta i lite när hon ska vädra ut. Det beror antagligen på att svalget är lite för mjukt och kan ha koppling till hennes prematuritet. Märker vi att hon får det jobbigt vid förkylning var det bara att höra av oss om vi inte får gehör på vår hälsocentral så får vi nån typ av astmamedicin utskrivet. Men det var det enda. Är det inte fantastiskt?
Sin nya vana trogen vaknade Moa vid tre-tiden i natt och var på sitt bästa babblarhumör. Bortsett från nån liten powernap på en halvtimme höll hon låda fram till sju då jag gav upp och gick ner och gav henne frukost. Efter ett tag somnade vi om båda två (alla tre) och när hon vaknade igen vid halv tio fick pappa gå ner med henne. När jag sedan kom ner några timmar senare hade Moa och pappa partaj i köket. De spelade musik och diggade järnet så Moa skrattade. Så roligt att se mina älsklingar tillsammans.
Jag filmade en snutt inatt när hon var på sitt babblarhumör...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar