Komma ikapp

Tror det är det jag försöker göra. Har sovit mellan 10 och 17 idag. Så fort pappa vaknade och kom ner gick jag upp och lade mig för att vila lite. Vaknar sju timmar senare. Vad händer? Visst Moa har varit lite gnällig inatt och inte riktigt kommit till ro men såna nätter har vi haft förr.

Jag tror mitt inre försöker komma ikapp. Jag har inte sovit bra sen den fjärde december, natten innan vi åkte in till sjukan och blev kvar. För även om jag kunde sova ostört när hon låg på sjukhus och vi sov hemma var det en orolig sömn och ingalunda åtta timmar, kanske skrapade ihop sex timmar en bra natt. Nu när jag äntligen börjar landa i det här och bråcket är borta kanske kroppen ser sin chans att komma ikapp? Ladda batterierna igen? Må bra helt enkelt, orka vara glad, orka vara en bra sambo och den bästa mamman.

Dagens bästa: Moa fyrar av tre svarsleenden på raken! Så nu VET vi att det inte är en slump. Det klart mamman började gråta!
Bjuder på en bild som är rykande färsk, dock utan leende.