måndag 2 april 2012

Låååång dag

Efter fem-målet imorse tyckte inte Moa att det var någon idé att sova mer. Faktum är att hon nog aldrig haft en så vaken dag som hon haft idag. Och det hade varit jätteroligt, verkligen, om hon hade varit glad. Men istället har det varit en gnällig, ledsen bebis som hållit mig sällskap idag. Jag känner mig så otillräcklig när hon är på sånt humör. Precis som alla andra föräldrar. För nu är det bara att inse att Moa är en bebis som utvecklas. Och det ganska fort. Och ibland vill hon helst bara vara i famnen. Jättemysigt om det samtidigt inneburit att jag kunde ta mig en tupplur men nej, jag ska sitta upp och ha henne på axeln. Då somnar hon av ett tag men nåde mig om jag försöker lägga henne i vagnen eller sängen. Då blir hon världens olyckligaste igen.
Jag har en misstanke om att det är magen som spökar lite grand. Blir morgondagen likadan som idag så ska jag införskaffa minifom igen och ge det en till chans.

I ett försök att distrahera henne inhandlade jag två nya leksaker från Lamaze. Tycker det är så fina saker och jag hoppas de är så utvecklande som det påstås från företagets sida. Moa var mycket imponerad, stora ögon och armar som viftade så mycket att jag trodde hon skulle lyfta när som helst. Kul!




Efter 20 minuters lek i babysittern somnade hon och i mitt inre jublade jag! Jaaa, ska jag få sova lite nu? Neeeej, det fick jag inte för en halvtimme senare vaknade hon igen. Jaja så kan det vara. Imorgon är en annan dag och allt det där. För att inte somna i tv-soffan när pappa Pär var hemma passade jag på att baka. Ett projekt jag tänkt göra ett tag men som inte blivit av förrän nu. Kakmonster-cupcakes, goda och söta på mer än ett sätt!



Men nu, kvart i elva, väntar jag bara på att Moa ska vakna och vara hungrig. Sen tänker jag lägga mig och sova. Har jag tur sover hon fem timmar istället för tre. Anledningen till att jag oftast sitter uppe senare är att slippa gå upp två gånger på en natt. Av någon anledning känns det lättare att bara kliva upp en gång även om det innebär att jag sitter vaken till två ibland.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar