Drömbäbis!

Moa är ju alltid vår drömbäbis men det jag hade i åtanke nu gällde den gångna natten. Inatt sov hon från halv tolv till halv sex! Så länge har hon aldrig sovit förut. Hon somnade dessutom om efter frukost så vi gjorde dag klockan nio idag. Mysigt, skönt och alldeles underbart. Hoppas det blir en vana, om inte nu så ganska snart. Det är något speciellt med sammanhängande sömn... Kvällsluren tar hon helst sittande av någon konstig anledning.

Jag är övertygad om att nattsömnen hänger ihop med att vi bytt ut hennes flaskor mot en annan sort. Med de gamla flaskorna åt hon 100 ml och var jättetrött i slutet av varje mål. Nu suger hon i sig 130 ml och är dessutom pigg för det mesta i anslutning till mat. Och blir man inte hungrig så kan man sova lite längre. Behöver jag säga att jag gillar de nya flaskorna?

Såg på Greys idag. Jag som för några dagar sedan kaxigt påstod att Greys inte berörde mig längre. Ha, säger jag. Satt idag igen med tårar i ögonen och gråten i halsen. Men med en stor skillnad. Denna gång grät jag inte för vår skull eller för Moas skull. Jag grät för alla premisar som har sin kamp framför sig, för alla föräldrar som får leva på hopp några veckor, månader. Jag önskar så att jag kunde få säga till dom att det ordnar sig, det blir bra, ni får komma hem. Jag önskar jag kunde göra något!