Sena natta

För andra kvällen i rad har jag inte vett nog att gå och lägga mig samtidigt som pappa Pär. Har inte tid, ville så gärna få klart lekmattan jag sytt till Moa . Plus att det känns så tungt att kliva upp både vid tolv och sen vid tre för att ge lillefis nappflaskan. Tack vare att Pär tar första morgonmatningen innan han sticker till jobbet får jag ju hyfsat med sömn ändå.
Imorgon kommer Bvc-sköterskan på inskrivningssamtal och då ska jag passa på att fråga om mattider och matmängder. Tycker det är svårt att veta hur jag ska tänka... Ovan mamma! Moa har varit gnällig och gnölig idag, gissar på en kombination av bråckont och övertrötthet. Det blir ju lätt en ond cirkel. Hon kan inte komma till ro när bråcket besvärar henne och det i sin tur leder till att det gör ondare. Tror det får bli Alvedon till natten så hon får slappna av lite. Det spelar liksom ingen roll hur ofta vi puttar in det, det poppar ut lika snabbt igen. Min lillefis, tycker så synd om henne såna gånger. Det värker i mammahjärtat.

Men jag ska avsluta positivt. Lekmattan blev så fin, precis som jag tänkte mig den. Den är mjuk och skön att ligga på och det finns band och knappar att pillra på. Har nog aldrig sytt fast en knapp så hårt någon gång som nu! Baksidan blev kanske lite tråkig men låt mig fundera....