Sondfri

Igen. Fast på eget bevåg den här gången. Inatt mellan två matningar har Moa bestämt sig för att det får vara nog med en kokt spaghetti hängandes i svalget. Och dragit ur sonden. Mamman fick lite panik och väckte pappan som fick mata. Självklart inser jag att jag måste övervinna min rädsla, ungen måste ju få mat även när pappa jobbar. Men det är inte bara att utplåna bilden av en livlös Moa! Ett samtal in till Neo har stärkt mig lite. Hon är ju en vecka äldre och hennes blodvärde är som det ska numera. Tänk vad olika det kan vara ändå. Första gången vi tog bort sonden var jag överlycklig, denna gång är jag snudd på skräckslagen.