Humör!

Tjejen börjar få humör! Det är faktiskt roligt, förstå mig rätt, att hon blir ännu duktigare på att säga ifrån för varje dag som går. Om vi tar för lång tid på oss vid blöjbyte, om hon ligger obekvämt eller bara vill upp i famnen så säger hon ifrån. Jag ser fram emot mer sånt. Humör och egen vilja är ju jättebra. (Påminn mig gärna om det när hon kommit i första trotsåldern!) Jag kan tänka mig att hennes envishet har gjort att det gått så bra för henne, vem vet?
Idag hade vi ögonundersökning igen så det var bara att pallra sig till sjukhuset. Väl där visade det sig att vi hade varit väntade trekvart tidigare. Ögondropparna ska ju ges före undersökningen. Jag trodde i min enfald att tiden jag fått var tiden jag skulle vara där och då få dropparna, men nej, jag skulle tydligen lista ut på egen hand att vi skulle vara där tidigare. Den här gången var vi på ögonmottagningen eftersom vi är hemskrivna från avdelningen. Men jag fick tillfälle att gå in och heja och samtidigt tigga lite glukos eftersom de inte hade nån på ögonmott. Konstigt, varför inte ha ett litet förråd? Vi ska väl underlätta för våra små när vi kan! Undersökningen gick finfint, inga förändringar syntes och nu dröjer det två veckor innan nästa koll. Efter den är det bara en kvar sen bedöms faran vara över. Moa är så duktig när läkaren är där och petar i ögonen på henne men det märks som sagt att hon blir större och mer medveten för i slutet av undersökningen började hon protestera högljutt.
Åter hemma var hon jättetrött och har i stort sett sovit resten av dagen. Tog tillfället i akt att lägga henne i vagnen men det var som synes inte så poppis...