måndag 11 juni 2012

Pojkflicka!

Varför heter det så egentligen? Borde det inte vara flickpojke? Det egentliga könet först?

Tankarna började snurra när jag var in på en leksaksaffär idag och på "tjejhyllan" som var rosa, fanns det strykbräda, skurhink, kastrullset och allt du kan tänka dig som har med hushållsarbete att göra. Det störde mig. Inte att det finns som leksaker utan att det så tydligt riktar sig till flickor. Det finns pojkar som tycker det är jätteroligt att göra som mamma gör, vem ska de identifiera sig med? Flickan med rosetter i håret eller flickan med förklädet? För så såg det ut i skyltningen. Och om nu Moa väldigt gärna vill ha en traktor ska hon då behöva känna sig konstig i jämförelse med pojkarna i den skyltningen?

Nu är det väl så att våra barn inte reflekterar över skyltningen i en affär...än. Sakta men säkert vänjs de in i stereotypa roller. De kanske inte faller inom ramarna men visst påverkas de.

Det märks att jag tittar på omvärlden genom andra glasögon nu, sen jag fick barn. Jag vill att Moa ska växa upp som ett litet busfrö, lorta ner sig i lerpölarna, spreta med lillfingret när hon leker med dockservisen. Att hon ska bli överlycklig när hon får provsitta våra motorcyklar och tycka att det är roligt när vi flätar hennes hår.
Som ett tryggt barn, förvissad om att vi älskar henne över allt annat oavsett vad hon gör.

5 kommentarer:

  1. Hej, råkade skriva mitt examensarbete om genus, jag undersökte förekomsten av traditionella könsroller i små barns agerande och samspel i mötet med teknik... så jag har ett visst intresse för genusfrågor, troligtvis kommer det att kmma flera långa inlägg om det senare i min blogg... Men tyckte det var kul att du tog upp det. formandet av de traditionella könsrollerna började redan på neo (och bb för dem som är där) Sköterskorna pratar olika med pojkar och flickor... när de plockade ut Enya tog de på henne en rosa sepap mössa, hon fick en rosa lapp osv. jag var bara tacksam att de hade räddat hennes liv så jag vågade inte säga något i början, efter två veckor la de in det i hennes journal att vi ville att hon skulle behandlas könsneutralt och vi köpte in egna kläder mm. så att hon fick varierat. vissa förvirrades av det andra tyckte det var bra, jag var förvånad över att vi var de första so mpåtalat det, tydligen är det enklastoch minst konfliktfyllt att ta på flickorna rosa... Enya har en bra blandning av färger i sin gareråb, gröna väggar i sitt sovrum och en lila vagn (som viköpte innan vi visste könet). oj det här blev långt som sagt skull kunna skriva ett examens arbete till om ämnet...

    SvaraRadera
  2. På Neo bad jag oxå om neutrala sängkläder. Cpap-mössan var gul och kläderna hennes egna.
    Tyvärr tror jag att det är lätt att gå till överdrift åt andra hållet oxå. Ibland får jag påminna mig om att det faktiskt är okej att köpa rosa kläder... :) Hennes garderob är en härlig mix av färger. I hennes rum har vi rosa och marinblått, jättefint tillsammans.

    SvaraRadera
  3. Jag förstår vad du menar. Men så länge JAG får/kan bestämma vad Hugo har på sej så blir det typiska pojkfärger. (kan tilägga att jag aldrig varit ett fan av rosa så hade nog inte funnist så mycket av den färgen om hugo vart en tjej) Men säger han när han är 3 i affären att han vill ha den rosa piketeöjan eller på halloween klä ut sej till prinsessa så får han självklart göra det!
    Sen kan jag tänka mej att butikerna ser ut lite på det sättet för att locka äldre genartioner som handlar till barnbarnen o barnbarnsbarnen.

    På sjukhuset va det gul bädd i kuvöset o när han sen fick värmesäng fick vi själva välja lakan ur skåpet o det fanns allt man kan tänka sej:) nalle phu blev det första han hade:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och där har vi nyckelord tycker jag. "välja själv"

      Genusfrågan skulle vi nog kunna diskutera sönder, det är ett intressant ämne. :)

      Radera
  4. välja själv visst, absolut men hur mycket är det att välja själv om man förknippar sig själv med en viss färg och fått det visat för en att det är där man hör hemma. Det finns studier som visar att flickor dras till saker som är rosa eftersom de lärt sig att den färgen tillhör dem... Det äri därför viktigt att just variera, idag har Enya på sig en rosa kläning så även rosa ingår i hennes garderåb. Vi hade tvilingar en gång den ena hade nästan bara blå den andra grönt och när de pekade på grönt, resp blått sa de respektive tvillings namn... bara en liten tankeställare, trevligt med färg men jag vill gärna utvidga mitt barns vyer och inte begränsa henne... nu blev det långt igen...

    SvaraRadera