tisdag 8 maj 2012

Solstråle!

Moa vaknade på bra humör som vanligt och efter frukost flirtade hon med takfläkten så att jag nästan började skratta. På eftermiddagen fick vi trevligt besök. Moas neokompis V med mamma kom förbi och vi tog en promenad och som vanligt blev det mycket prat om neotiden. Vi har väldigt mycket gemensamt, fick barn i samma vecka, var kvar lika länge i Uppsala och nästan lika länge på 107a här i Gävle. Både Moa och V har varit förskonade från infektioner men båda har opererats för ljumskbråck. Vi vet vad den andra pratar om helt enkelt och ibland är det värt mycket med lite bekräftelse. Att få höra - Ja, precis så kände jag också.
Eller: - Så var det när vi var där med. Och precis som Moa har han gått igenom det andra utvecklingssprånget nyligen så det är idel leenden och händer i munnen. Fantastiskt. Kommer ihåg första gången jag mötte Mamma L i korridoren. Visste inte om jag skulle våga säga hej, om hon var lika uppfylld av oro och chock som jag var. Men jag sa hej och vi fortsatte säga hej till varandra. Nu har vi träffats några gånger och det är så roligt att få följa Vs framsteg parallellt med Moas.

Och på tal om framsteg så jollrar och ler Moa otroligt mycket nu. Försöker såklart filma men så fort jag tar fram min fina rosa mobil så blir Moa som förhäxad och bara tittar och tittar. Lite lyckades jag få med idag så håll till godo.

video

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar