Morsdag.

Moa är helt utslagen av värmen. Mattiderna har varit konstiga hela dagen och hon har sovit mycket. Inget av det förvånar egentligen för det har verkligen varit svettigt både ute och inne. Svårt och klä henne tycker jag. Inne är det såklart så lite som möjligt. Ute är det svårare, jag törs inte ha henne i bara blöja för solen är ju lömsk. Den letar sig fram överallt. Och jag vill heller inte att hon ska få värmeslag av för mycket kläder. Så det fick bli en kortärmad tunika och ett par tunna capritights. Moa fortsätter att babbla förresten. Ofta och länge, hon kan dra av riktiga konversationer och håller stadig ögonkontakt för att försäkra sig om att jag lyssnar. Och det klart jag gör det! Idag har det även kommit några skrattförsök så nu väntar jag bara på att det ska lossna. Vi var över till grannarna en snabbis och Moa charmade E och P med leenden. Igen. Vad gäller babblet så är det en tydlig skillnad på idag och i fredags, hon har verkligen kommit underfund med hur man gör och att hon får respons. Härligt! BabblarMoa...

Morsdag då?

På Facebook läser jag att har bjudits på frukost på sängen, brunch på stan, shoppingorgier, presenter, blommor och teckningar. Tack och lov är det inte samma person som fått allt.

Jag fick inget. P har inte haft tid. Eller nja, det kanske är fel, kanske. Jag har ju fått hjälp i vår trädgård två helger i rad. Och det klart att det uppskattas eftersom jag knappast kunnat gjort det själv med Moa på armen. 

Men det svider lite, jag skulle ljuga om jag sa något annat. Jag är 35 år, det är min första morsdag, vi hade en väldigt intressant start på vårt föräldraskap. Det svider lite...