Jag har haft en gnagande känsla i kroppen idag. Om jag försöker sätta ett namn på känslan så lyckas jag inte riktigt. Men det närmaste jag kommer är dåligt samvete. Eller oro, oro stämmer nog bättre. Oro över att jag inte stimulerar Moa tillräckligt mycket, oro över att hon får för mycket intryck. Oro över att hon inte orkar hålla upp huvudet i magläge. Oro över att sover för mycket eller sover för lite.
Jag har helt enkelt varit ur slag idag. Tur att pappa varit aktiv nog för oss båda, medans jag och Moa kamperat inne så har han varit ute och grävt HELA dagen. Nu börjar man kunna se hur det ska se ut! (med lite fantasi .)
Jag vet att man inte "SKA" jämföra barn men det skiter jag i! Jag tycker allt verkar gå väldigt bra för moa. Hugo vände sej idag (8mån på lördag)första gången från rygg till mage flera gåner i rad STOLT MAMMA:) det är nu sista månaden han har orkat sitt huvud. Det har alltid varit större än kroppen för han va så pass mk tillväxthämad vid födseln (inte huvet då) O dom sakerna gör redan Moa!:) hon är glad o växer som hon ska:)
SvaraRaderaJag ska naturligtvis inte tala om för dej att "så här ska du känna o tycka" men i mina ögon tycker jag Moa klarar sej galant:)
Skönt att höra!
RaderaNä, det klart man inte ska jämföra men det är svårt att inte göra det... Har varit på sånt humör idag bara.
Imorgon är en annan dag! :)