Händelselös helg till ända!

Det har aldrig varit så skönt med en händelselös helg, det innebär ju att Moas framsteg höll i sig idag med. Och det tackar vi för! Det enda som skiljer söndagen från lördagen är att det blev ett kvällsbad för fröken.. Pappa kom upp lagom för att delta i den stora tilldragelsen. Moa var inte så imponerad till en början men sen upptäckte hon att det var ju ganska skönt ändå. Ännu skönare blev det när man fick komma till det uppvärmda skötbordet och bli omvirad av ett stort (för henne) badlakan. Badet tog dock på krafterna och då såg hon ut så här; rufsig i det lilla hår hon har och gäääääsp...

Hemma fortskrider förberedelserna. Moas rum börjar ta form på allvar uppe, det kommer att bli superfint! Nu är det snart bara hon som saknas. Imorgon måndag ska vi ju ha det där snabbmötet, hoppas hoppas det går som jag vill!

Satt och läste genom tidigare blogginlägg och mina absoluta favoritord verkar vara: hoppas och förhoppning... Det är ju det vi kan göra, finnas där för henne och hoppas. Men tack och lov har fokus på det vi hoppas på ändrats. I början hoppades vi på att hon skulle överleva, sen att hon inte skulle ha några skador och nu hoppas vi att hon ska få komma hem före sitt BF (1 Mars).