Bara vara mamma.

Det ska jag försöka ägna mig åt i fortsättningen. Det senaste dagarna har varit jättejobbiga. Inte för att det är nåt tok med Moa utan för att det känns som att jag bråkar med henne hela tiden. Vid blöjbyten, tvättning, när jag vill ta upp henne och när jag lägger ner henne. Bråkar är nog fel ord men det känns som om jag stör henne.
Började fundera kring hur jag ska komma tillrätta med hur jag känner för mitt intellektuella jag förstår såklart att jag och Moas pappa är de viktigaste personerna i hennes liv och inget vi gör just nu är av ondo för henne. Doktor Sofia och några av sköterskorna har ju också påpekat att det är vi som står för det mjuka varma och dom och miljön i sig som står för det hårda bråkiga.

Med det i tankarna har jag bestämt mig för att försöka bara vara mamma, vara den mjuka, varma och kärleksfulla och inte ett vårdbiträde-wannabe. Jag har ju velat vara där för henne vid undersökningar och provtagningar. Men jag blir ju ett vrak och det mår hon ju inte heller bra av i längden. Och inte jag heller uppenbarligen. Jag kommer fortfarande vara där och hålla min hand på henne och låta henne höra min röst men försöka skona mig själv lite grann.

Idag blev hon 33+0 och vägde in på 1528 gram, hon är 42 cm lång och har ett huvudomfång på 28,2 cm. Jämförelseankan är såklart med på bild. Synd att jag inte var lite snabbare här, hon hade ett litet leende på läpparna.